Klockrike yrka

Klockrike kyrka

Klockrike kyrka

Klockrike kyrka

Porten i muren vid Klockrike medeltidskyrka

Klockrike medeltidskyrka

Klockrike församling, Svenska kyrkan

Klockrike kyrka, med namnet Josephina kyrka, en av Linköpings stifts största landsortskyrkor, 50 x 18 meter, byggdes gemensamt med Brunneby församling i början av 1800-talet för att rymma 700 besökare och invigdes 1830. Kyrkan restaurerades 1939-40. Efter en senare ombyggnad rymmer kyrkan 500 personer. Kyrkan ligger högt och vackert och ofta arrangeras konserter med kända gästartister.

Läs om Klockrike medeltidskyrka nedan! >>

Klockrike församling tillhör Borensbergs och Tjällmo Pastorat tillsammans med Borensbergs och Tjällmo församlingar.

Borensbergs och Tjällmo Pastorat
Box 20
590 30 Borensberg
Besöksadress: Husbyvägen 27, Borensberg
Expedition- och telefontid: Måndag, onsdag, torsdag kl 9-12
Övriga tider enligt överenskommelse.
Tel 0141 20 93 00
Fax 0141 408 79
e-post borensberg.tjallmo@svenskakyrkan.se
www.svenskakyrkan.se/borensberg

Om du önskar kontakt med präst, diakon, församlingsassistent eller någon annan anställd i församlingen; ring tel 0141 20 93 00.

Kyrkans förskola Stjärnan; tel 0141 20 93 07.
e-post forskolan-stjarnan@boremail.com

Klockrike kyrka och kyrkogård
Tel 013 39 12 33, vaktmästare

Fler kontaktuppgifter: Borensbergs och Tjällmo Pastorat


Klockrike kyrkoråd har hand om församlingsverksamheten i Klockrike:

Kontakta gärna kyrkorådet för synpunkter och frågor!
Kontaktperson: Helena Jansson, ordförande, tel 013 39 11 22
e-post helena.jansson@klockrike.se

Kyrkbil: Beställ din kyrkresa hos Taxi Motala, tel 0141 21 61 50, och be dem skicka faktura till Borensberg och Tjällmo pastorat.

Välkommen att delta i kyrkans körer!

Josephinakören för barn 6-12 år övar onsdagar kl 14:30-15:15 i Klockrike fritidshem som är samlokaliserad med skolan. Kören deltar i ett par-tre gudstjänster per termin.
Klockrike Kyrkokör övar onsdagar kl 19:30-21:30 i Klockrikegården. Körens medverkan är en mycket viktig del av kyrkans verksamhet vid gudstjänster, konserter och annat.
Kontaktperson: Anita Sundmark, körledare och organist, tel 0141 20 93 05, anita.sundmark@svenskakyrkan.se

Barn- och ungdomsverksamhet

Barnsång, Stor & Liten, Miniorer, Juniorer och Ungdomsgrupp
All barn- och ungdomsverksamhet är lokaliserad till Björkhällakyrkan i Borensberg.
(Informationen uppdaterad 2009-07-12)

Barnsång
Här träffas föräldrar med små barn, 0-5 år, för att med en ledare sjunga och ramsa tillsammans.
Nya som gamla välkända sånger och ramsor sjungs/utövas.
Givetvis så avslutar vi med lite gott fika.

Måndagar kl 9:30-11:00
Onsdagar kl 9:30-11:00
Ledare: Maria Eriksson och Carro
Avgift 50 kr om man är medlem i Svenska kyrkan respektive 150 kr om man inte är medlem.

Till Stor & Liten är du förälder välkommen med ditt/dina barn för en öppen verksamhet, s.k. drop-in, där man kommer och går som man själv vill.
Medan barnen leker umgås föräldrarna, utbyter tankar och erfarenheter.
En liten fika försöker vi också att hinna med.
Lite aktiviteter som t.ex pyssel till jul/påsk men allt är frivilligt och man väljer vad man vill göra.
Kostnaden är 10:- per vuxen för fikat.

Onsdagar kl 12:30-15:30
Torsdagar kl 09:00-12:00
Ledare: Maria Eriksson

Miniorer
På miniorerna träffas de som går på lågstadiet för att ha kul tillsammans.
Vi pysslar, leker, pratar och fikar ibland.
Frälsarkransen är hela tiden återkommande.
Varje träff avslutas med en liten andakt.
Vill du eller känner du någon som vill vara med?
Välkomna!

Måndagar kl 15:30-17:30
Ledare: Maria Eriksson

Juniorer
På juniorerna träffas de som går på mellanstadiet för att ha kul tillsammans.
Vi pysslar, leker, pratar och fikar ibland.
Frälsarkransen är hela tiden återkommande.
Varje träff avslutas med en liten andakt.
Vill du eller känner du någon som vill vara med?
Välkomna!

Torsdagar kl 15:00-17:00
Ledare: Maria Eriksson

Ungdomsgruppen
Ungdomar från 13 år träffas mest för att prata och fika.
Lite pyssel och roliga saker hinner vi också med.
På hösten åker vi iväg på bl.a Nattkamp och på våren försöker vi göra en kul aktivitet med övernattning.

Torsdagar kl 18:00-20:30
Ledare: Maria Eriksson

Nya deltagare är välkomna!

Mer information om kyrkans barn- och ungdomsverksamhet:
http://www.borensberg.vallagruppen.com/sidor/barn.asp

Information och anmälan:
Församlingsassistent Maria Eriksson (Mia Svensson tjänstledig), tel 0141 20 93 08, mia.svensson@svenskakyrkan.se, eller
Pedagogisk ansvarig Kristina Lundgren, tel 0141 20 93 12, kristina.lundgren@svenskakyrkan.se


Klockrike medeltidskyrka

Utdrag från kyrkoherde KG Widelius beskrivning:

"Den gamla medeltidskyrkan, som nedrevs 1825 och vars plats innanför åldrig kyrkogårdsmur nu blott markeras av några rester från korpartiet, byggdes invid "klockarens ekskog", kanske en för de första bebyggarna kärvorden kult- och offerplats. Vi ha där funnit en gammal offerkälla, som ännu i dag kallas "helge Björns holk"."

Fortsatt utdrag från kyrkoherde KG Widelius beskrivning:

"Hur den gamla medeltidskyrkan i Klockrike i början av förra seklet såg ut, känner ingen nutida församlingsbo, men vi ha sökt rekonstruera den, enär inga avbildningar av densamma ha kunnat uppspåras. Emellertid kunna vi under hänvisning till Brunneby ödekyrka peka på denna och säga, att den är ett par alnar mindre i längd än vad Klockrike kyrka varit, vilken höll 28 alnar i längd, och 10 1/2 alnar i bredd samt var tillbyggd såväl på norra som på södra sidan med 12 alnars längd och 10 1/2 alnars bredd, så att den blev en korskyrka. Dess förnämsta inventarium utgjordes av en altartavla, "mycket gammal men dock prydlig", heter det i en beskrivning, "ithy hon uthi wäl förgylde Bilder, föreställande uthi öfra afdelningen: Jungfru Marie Bebådelse, Christi födelse, the Wijse männens offrande och Christi upståndelse samt i then nedre: the 12 apostlarna omkring bordet". Predikstolen är mycket gammal, med inskurna, av trä inlagda bilder. "Intet torn", heter det vidare, "är vid kyrkan, utan hänga klockorna uti Trästapel, som är rätt hög och ansenlig". Två klockor omförmälas. Den större hade en latinsk inskription, som angav, att en Öjar från Saebi hade "M. C. ter L (1350) format klockan, som ljuder ännu liksom tillförne". Ja i över 400 år hade den gamla klockan kallat sockenborna samman till gudstjänst, tills den jämte "tornet", som efter ombyggnad 1722 fyllt sin uppgift i 96 år, föll, icke för tidens tand utan för den röde hanens härjningar. Anno 1818, fredagen den 10 juli, slog nämligen åskan ned i klockstapeln, som under sitt fall över Murgårdsvägen antände den mitt emot liggande Klockrike Norrgård, vars åbor blevo husvilla. Den kände forskaren E. Ihrfors (se "Anteckningar ur Östergötlands äldre kyrkohäfder", del V) säger lite maliciöst härom, att denna olyckshändelse "besparade sockenborna besväret att densamma nedrifva", och vidare att "sedan 1674 hade inga större reparationer å henne (kyrkan) vidtagits intill den pietetslösa tid, som henne nedref". Från sin katolska livssyn fann han den nya kyrkan vara "en veritabel lada, kännetecknande för sin sjunkna tid"!

Innan denna olyckshändelse timat hade emellertid redan 1806 en av socknens ledande kommunalmän, assessor D. P. Tisell på Hassla, som hade många uppdrag och bestyr för "sochnemagazinets" räkning och genomdrivandet av kyrkbyggnadsplanerna, framhållit önskemålen om såväl nybyggnad av kyrka som prästgård. Den senare kom till stånd 1813. För att fullständiga skildringen av den gamla kyrkan och dess kyrkogård må nämnas, att när den nedrevs i juni 1825 flyttades en del gravstenar till nya kyrkans kor, en del lades som trappor vid entréerna i öst och väst, altarbilderna forslades upp på en tornkammare o. s. v. Den gamla klockan från 1350 hade år 1758 blivit omgjuten för 609 Dlr. av en mäster Elias Fries Toreson, och man fick under denna tid åtnöja sig med den mindre klockan, som även fick användas vid klämtningen på lördagskvällarna. På kyrkogården, som varit omhägnad av en mur med stiglucka, ha vi med möda lyckats återfinna några övervuxna gravar med mossbeklädda stenar, bl. a. över majoren Karl Bergenstierna med fru, befallningsman Magnus Wahlberg samt en Eleonora F. Splitsdorf.

Prosten Enwall fick mycket att ombestyra i och med kyrkobygget i samarbete med dess "direction". Han hade även mycket besvär med ett par supiga och oregerliga klockare inom såväl moderförsamlingen som annexan. Den ene blev suspenderad och avsatt. Man hade ock att söka rädda, vad räddas kunde ur askan av den nedbrunna stapeln, i första hand den nedsmälta, dyrbara malmen. Det uppdrogs åt en sergeant Qvast att genom vaskning göra detta. Klockaren Sjöholm skulle reparera ringmuren, och åt en snickare Henne Falker i Österstad uppdrogs att förfärdiga en provisorisk "klockstol", 8 alnar i fyrkant och med samma höjd."


Namnet Klockrike

Det är troligt att det tidigare funnits ett kapell där Klockrikes första kyrka byggdes. Under denna tid kallades platsen "Klockarens ekeskog" vari namnet Klockrike har sitt ursprung. "Klockarens ekeskog".

Det finns flera uppgifter om den ursprungliga stavningen av namnet Klockrike.
Klockarens ekeskog gav sockennamnet, Artikel i Östgöta Correspondenten 17 dec 1953 >>
Klockrike är känt (...) bl. a. från 1345, då namnet stavas Klokkarike, och 1368, då det stavas (Klokkoryke) likadant som 1390. Senare heter det bl. a. 1405 Clokkkorike och på 1500-talet Clockari. Alla formerna utom den sistnämnda tyder på att namnet är sammansatt med eke, som betyder ekskog.

Kyrkoherde KG Widelius beskrivning av Klockrike socken från slutet av 1940-talet >>
"Sockennamnet skrives äldst Klokkarike 1345, 1348, 1349."

KG Widelius hänvisar till samma tolkning vad namnet betyder.
"Våra ortnamnsforskare vill göra gällande att sockennamnet ingenting har att göra med klockor utan fast mer med klockaren. Andra sammansättningsleden är troligen ordet eke, "ekskog"."


Helge Björn

Klockrikes första kyrkoherde, som tros ha varit den som såg till att Klockrikes första(?) kyrka byggdes omkring år 1300, förolyckades 1309. Han begravdes i Klockrike men då han dyrkades som en av Sveriges få lokalhelgon, Helge Björn, Sankte Bero, flyttades hans grav till Linköpings domkyrka ca 100 år senare.

Helge Björn var enligt KG Widelius samtida med Sune Sik, som residerade i "Bringstat" på 1290-talet.

Efter Helge Björn uppkallades den höga klockstapel, Helge Björns torn, som fanns invid den gamla kyrkan. Kyrkan blev illa skadad vid danskarnas härjningar i Sverige 1567. 1818 drabbades kyrkan av åsknedslag. Den efterföljande branden förstörde klockstapeln och smälte ner kyrkklockorna. Den nya kyrkan byggdes i början av 1800-talet.

Utdrag från kyrkoherde KG Widelius beskrivning:

"I historiens gryningstid möta vi en nästan legendarisk personlighet, vars namn, omspunnet av sägner, ännu lever kvar på folkets läppar. Det är församlingens förste - åtminstone till namnet - kände pastor, helge Björn. Han var präst här under 1200-talets sista decennier och skall ha byggt den äldsta kyrkan (omkr. år 1300). Möjligen fanns något litet kapell av trä förut på platsen. "Tornet", trästapeln vid gamla kyrkan, säges ha varit "ansenligt högt" och haft namnet "helge Björns torn".

Om denne helge Björn har sägnen att berätta följande. Kyrkoherdens husfruga, som en dag före julhögtiden var sysselsatt med bak, fick oväntat budskap om att hennes man skulle ha förolyckats under en skenfärd från kyrkan hem till Bringstat, som då tydligen var prästgård(?). Hon säges ej ha velat sätta tro till denna underrättelse, utan yttrat: "Skulle detta bud vara sant, månde dessa brödämnen varda sten. Min man kan nog köra en häst." När hon efter konfrontation med den tragiska händelsens verkliga förlopp åter kom in i köket, fann hon till sin häpnad, att degklimparna voro stenhårda. De finnas till påseende ännu på sakristievinden i nya kyrkan.

Helge Björns död skall ha timat 1309. Hans åminnelse vördades och dyrkades länge i orten. Han blev ansedd såsom ett helgon och man har säkerligen i offerkällan "helge Björns holk" ägnat honom helgonkult, ehuru han aldrig blev av påven kanoniserad. Men att någon slags beatificatio ägt rum någon tid efter hans död i samband med en "translatio" av stoftet från Klockrike till Linköpingsdomen är troligt. Man blygdes icke under denna tid att slå mynt av folks vidskepliga föreställningar. Huruvida biskoparna hade någon privatekonomisk fördel av den s. k. helgonskylden må lämnas som en öppen fråga. En dylik "upphöjning" eller translation av de jordiska kvarlevorna efter en såsom helgon dyrkad from man och centralisering till domkyrkorna torde emellertid för de senares vidkommande haft icke ringa betydelse. Helgonskylden gick till stadsskolorna, till klockares underhåll och kyrkosångens främjande m. m. Det är ej många socknar, som kunna stoltsera med äran att ha ägt ett eget lokalhelgon. Han benämndes sedermera alltid Sancte Bero.

Efter ivrigt letande för att söka reda på S :t Beros sista vilostad i Linköpings domkyrka har jag för en tid sedan genom hänvändelse till prof. Axel Romdahl, vår främste kännare och skildrare av kyrkans historia, lyckats få klarhet i saken. Sancte Beros grav återfinnes i S :t Nielses gravkor, där en mycket nött gravsten (c:a 2 dm. från nordvästra pelaren) angiver platsen för lokalhelgonets vilorum.

Den på klingande latinsk hexameter avfattade inskriptionen lyder:
Hoc mausoleo tua pausant ossa locata
B e r o, volente Deo, de Clockarike levata.
In laudem Christi vires et opes posuisti.
Sic, dum vixisti, servire Deo studuisti.
Jag vill söka tolka dess mening:
Helige Bero! Ditt stoft här vila nu fått,
från Klockrike hämtat och upphöjt.
- Väl så den Högstes behag och vilja har varit -
Att Christum få tjäna i all din tid
din möda och id
och alla krafter Du ägnat.       (W-s.)"

Utdrag ur Ida Falks C-uppsats i Kristendomens historia, "Helgon och heliga källor i Linköpings stift", 2003

Översättning av inskriptionen på Helge Björns gravsten:
"I detta mausoleum vilar, Björn, dina ben,
Förda från Klockrike hit efter Guds egen vilja.
Kristi ära gav du din kraft och din gärning.
Så du tjänade Gud med flit under livet."

Läs mer:
Kyrkoherde KG Widelius beskrivning av Klockrike socken från slutet av 1940-talet >>
Klockarens ekeskog gav sockennamnet, Artikel i Östgöta Correspondenten 17 dec 1953 >>
Ida Falk, C-uppsats i Kristendomens historia, "Helgon och heliga källor i Linköpings stift", 2003 >>