Karta
Klockrike då och nu
Klockrike som fram till kommunsammanslagningen på 50-talet var en egen kommun, idag en del av Motala kommun, omfattar ett långsmalt område utefter en grusås från Svartån i söder på den vackra Östgötaslätten till Göta kanal i norr.

Mot väster bortanför ett skogsområde finns Älvestad, Fornåsa och Lönsås. Mot öster löper kommunens gräns mot Linköpings kommun där Flistad med Kulla är närmast.


Jutlyckan
Öster om kyrkan vid Täcktö gärde finnes ett åkerstycke, som kallas Jutlyckan deraf, att derstädes i forntiden förefallit ett fältslag mellan Svenskar och Danskar, hvarefter vapen och sporrar blifvit funna; och anser Broocman, att slaget vid Gestilren som hölls den 18 Juni 1210 mellan kon. Sverker den Yngre, med en dansk krigshär och kon. Eriks anhängare. Svenskarne, och i hvilket den förre blef öfvervunnen, skall hafva stått här.
Mer från samma källa:
Socknen, som skiljes i söder från Björkebergs och Westerlösa socknar genom Svartån, ligger dels på den södra utplattade landthöjden, dels på båda dess lutningar åt norr och söder, och har på den sednare mot Svartån betydliga slätter, här och der sidländta, såsom vid 2:ne bäckars utlopp i ån; nordligare förekomma här mera lågländ skogsmark, ehuru merändels skoglös, ansenliga kärr såsom Carlshofs mosse, samt slätter, särdeles i midten, i sträckning från söder till norr; sluttningen öster mot Norrbysjön omvexlar af smärre slätter och kullar eller höjningar, ej utan löfskog. Rådande jordmånen är sandjord; dock finnas vid många hemman klapperstens, dung- och lerjord; ängen är för liten i jemförelse med åkern, och mulbetet är både magert och inskränkt. Här finnes en allmänning, kallad Löparehems, eller Bobergs Södra af 991 1/4 tunnl.

Klockrike har under katholska tiden haft ej mindre än 22 kyrko- och praebende- samt 4 klosterhemman, af 46 1/2 enligt 1700 års jordebok; på 1600-talet voro nästan alla gårdar i adelns händer men återtogos vid reduktionen; nu tillhöra hälften af hemmanen bönder; de öfriga gårdarne tillhöra ståndspersoner eller lyda under större gods i nästliggande socknar.

Befolkning
Socknen, beboddes år 1750 af 750, år 1805 af 892 och år 1860 af 1 238 personer. Källa >>

År 1870 bodde 1 286 personer i Klockrike församling.
Antal invånare i Klockrike 1810-1990 kan du studera här. Befolkningsutvecklingen i Klockrike 1990-2002 finns här.
Den 31 december 2007 fanns det enligt SCB:s statistik 650 invånare (316 kvinnor och 334 män) i Klockrike församling.


Jordbruksbygd
Klockrike socken, en del av Bobergs härad, är bördig jordbruksbygd med många gårdar men även med en del småföretag i andra branscher.

Arbetsmarknad och kommunikationer
Linköping, Motala, Mjölby, Vadstena och Skänninge ligger inom pendelavstånd (ca tre mil) från Klockrike, så arbetsmarknaden är stor. Det finns relativt goda bussförbindelser, bl a Expressbuss, mellan Linköping och Motala.

Klockrike Station
Klockrike station
Klockrike samhälle
Klockrike by är ett villasamhälle som byggdes upp från ca 1920-talet och framåt på båda sidor om den smalspåriga järnvägen mellan Linköping och Motala. Då fanns järnvägsstation med både person- och godstrafik, post, bemannad telefonstation, banker, kvarn, mejeri, snickeri, åkeri, lanthandel, café, skoaffär med skomakeri, charkuteri, smedja, sadelmakeri, tegelbruk, taxistation mm.

Karl Frisk
Karl Frisk
Järnvägen och nästan alla dessa företag och serviceinrättningar lades ner under 1950-1960-talen, t ex Karl Frisks charkuteri. Det blev en lanthandel kvar i Klockrike fram till 1990-talet då även den lades ner. Se foto från 2001 av den fd Lanthandeln i Klockrike med beskrivning av en besökande spanare.


Skomakare Karl-Erik Andersson
Skomakare Karl-Erik Andersson
Skoaffären drevs av skomakare Karl-Erik Andersson. Taxistationen som levde kvar länge med ny ägare lades ner sommaren 2008. Snickerifabriken som har övertagits av ny ägare finns kvar ca 1 km söderut efter landsvägen mot Älvestad. Posten levereras av lantbrevbärare från Borensberg.

Tegelbruksområdet idag
Bostadsstiftelsen Platens hus
Bebyggelsen utökades under 1970 och 1980-talet då även lägenheter med hyresrätt byggdes. Som allmänt i Sverige avstannade nybyggnationen under 1990-talet men nyproduktion av villor har under de senaste åren åter kommit igång och hus till salu finner köpare.

Upp

"Vägen till Klockrike"

Bokomslag
Klockrike har främst blivit känt genom nobelpristagare Harry Martinsons roman om luffaren Bolle; "Vägen till Klockrike" (1948).
Det Klockrike som cigarrmakaren och landsvägsriddaren Bolle och hans kamrater, den stoiske Sandemar och den vankelmodige Axne, hela tiden försöker komma fram till är omgärdat av ridande poliser och är i praktiken ouppnåeligt, ett slags drömrike. De ridande poliserna tog fast lösdrivare för att sättas i tvångsarbete vid stenbrott.
I verkligheten drogs luffarna; Östgöta-Mats och Öland och många fler, till den goa värmen ovanpå ugnarna i Klockrike tegelbruk där de övernattade och vilade ut under sina vandringar runt Sverige. .
Klockrike Tegelbruk
Klockrike Tegelbruk
I dag finns en gata i Klockrike uppkallad efter Bolle, Bolles väg, och förskolan som byggdes i slutet av 1980-talet fick namnet Bruket då den låg på det område där tegelbruket låg. Numera är huset privatbostad.

När man som boende och/eller uppvuxen i Klockrike presenterar sig och berättar att man bor i respektive är uppvuxen i Klockrike är det vanligt att den man presenterar sig för genast associerar till Harry Martinson och boken "Vägen till Klockrike". Många tycker att Klockrike är ett fantastiskt vackert namn.

Harry Martinson 2004
Den 6 maj 2004 var det 100 år sedan Harry Martinson föddes. Jubileumsåret uppmärksammades på flera sätt i Klockrike, bl.a. arrangerades en luffarvandring från Glasbruket i Borensberg till Klockrike.

I mars 2004 var det premiär på teaterföreställningen "Under Katalpaträdet - en föreställning kring Harry Martinson" på Klockriketeatern i Helsingfors under Kristin Olsonis ledning. Kristin Olsoni och hennes man Martin Kurtén var på besök i Klockrike våren 2001. Klockriketeatern i Helsingfors har tagit sitt namn efter boken "Vägen till Klockrike".

Harry Martinson-sällskapet bildades 1984 i författarens barndomssocken Jämshög i Olofströms kommun. Sällskapet har ca 1.500 medlemmar. Det är därmed ett av de största litterära sällskapen i Sverige. Medlemmar i Harry Martinson-sällskapet får varje år en medlemsbok.

Upp

Besöksmål
Klockrike har också blivit omtalad för sina kyrkor - både den gamla och den som finns idag, Josepfina kyrka, som omnämnes som den nya trots att den invigdes för över 180 år sedan, närmare bestämt 1830.
Upp

Helge Björn
När Klockrikes första kyrkoherde förolyckats 1309 begravdes han i Klockrike men då han dyrkades som en av Sveriges få lokalhelgon, Helge Björn, Sankte Bero, flyttades hans grav till Linköpings domkyrka ca 100 år senare. Han tros ha varit den som sett till att Klockrikes första kyrka byggdes omkring år 1300.
Upp

"Klockarens ekeskog" - "Klokkoryke"
Det är troligt att det tidigare funnits ett kapell där Klockrikes första kyrka byggdes. Under denna tid kallades platsen "Klockarens ekeskog" vari namnet Klockrike har sitt ursprung. "Klockarens ekeskog" tros dessförinnan ha varit en hednisk kult- och offerplats. Där finns en offerkälla; Helge Björns holk.
Det finns flera uppgifter om den ursprungliga stavningen av namnet Klockrike.
Klockarens ekeskog gav sockennamnet, Artikel i Östgöta Correspondenten 17 dec 1953 >>
Klockrike är känt (...) bl. a. från 1345, då namnet stavas Klokkarike, och 1368, då det stavas (Klokkoryke) likadant som 1390. Senare heter det bl. a. 1405 Clokkkorike och på 1500-talet Clockari. Alla formerna utom den sistnämnda tyder på att namnet är sammansatt med eke, som betyder ekskog.

Kyrkoherde KG Widelius beskrivning av Klockrike socken från slutet av 1940-talet >>
"Sockennamnet skrives äldst Klokkarike 1345, 1348, 1349."

KG Widelius hänvisar till samma tolkning vad namnet betyder.
"Våra ortnamnsforskare vill göra gällande att sockennamnet ingenting har att göra med klockor utan fast mer med klockaren. Andra sammansättningsleden är troligen ordet eke, "ekskog"."
Upp

Klockrike kyrkoruin
Efter Helge Björn uppkallades den höga klockstapel, Helge Björns torn, som fanns invid den gamla kyrkan. Kyrkan blev illa skadad vid danskarnas härjningar i Sverige 1567. 1818 drabbades kyrkan av åsknedslag. Den efterföljande branden förstörde klockstapeln och smälte ner kyrkklockorna. I samband med att den nya kyrkan byggdes revs 1825 den gamla medeltidskyrkan.
Upp

Klockrike kyrka


Klockrike kyrka
Klockrike kyrka
Den nya kyrkan byggdes för att rymma 700 besökare och är stiftets största landsortskyrka. Efter ombyggnad rymmer kyrkan 500 personer. Kyrkan ligger högt och vackert och där ges ofta konserter med kända gästartister. Klockrike församling ingår i Borensbergs pastorat.


Upp

Klockrike skola
Klockrike Folkskola
Klockrike Folkskola
Skola har funnits i Klockrike sedan 1811. Det var en enig kyrkostämma som då beslöt att grunda en skola i Klockrike och beslutet verkställdes samma år.

Församlingen skrev ett avtal med klockare Forsman där han utlovades 1/4 tunna råg för "vart och ett av honom undervisat barn som kan läsa rent och väl utantill". I Sverige grundades många skolor under denna tid men 30 år senare saknade fortfarande "mer än 1200 av rikets 2308 församlingar såväl fasta som flyttande skola".

1859: Barnundervisningen bestrides gemensamt med Brunneby uti två fasta skolor af klockaren och en examinerad lärare för 307 barn, deraf dock 91 undervisades i hemmet. Källa >>

Nuvarande skola i Klockrike som byggdes i början av 1950-talet är renoverad. Skolans 50-årsjubileum firades 25 maj 2002 i kombination med nyinvigning och Hemvändardag.
Se fler bilder på Klockrikes gamla skola.
Upp

Klockrikegården
Klockrikegården
Klockrikegården
Klockrikegården hyrs ut för föreningsmöten, fester och andra arrangemang. Byggnaden, Klockrike gamla skola, flyttades i början av 1950-talet över fälten och över järnvägen till dess nuvarande plats då ny skola skulle byggas vid kyrkan.
Se bilder >>
Läs historien om Klockrikegården! >>

Vill du hyra Klockrikegården?
Bokning av Klockrikegården kan göras på
Klockrikegårdens hemsida >>
eller e-post bokning@klockrikegarden.se
eller ring Erik Andreasson; 070 622 58 23.

Klockrikegården ägs av
Byggnadsföreningen Klockrikegården upa., vars styrelseordförande är Erik Andreasson.

Byggnadsföreningen Klockrikegården upa. är medlem i Bygdegårdarnas Riksförbund. >>
Upp

Föreningar
I Klockrike finns flera aktiva föreningar samt Klockrike byråd som är ett nätverk mellan föreningar, verksamheter och boende i Klockrike.
Upp

Politik
Kommunfullmäktigeledamöter, boende i Klockrike:
Åke Svensson (M)
Anna Lust (M)

Valresultat 2014 i Klockrike:
Riksdag
Landsting
Kommunfullmäktige
Upp

Ladda hem!
Tidningsartiklar om Klockrike >> (pdf-fil 1,3 MB)
Mer om Klockrike >> (pdf-fil 1,5 MB)
Samma dokument i wordformat >>.
Upp

Länkar
Upp